finner mig åter igen sörjandes och förbannandes.
jag kan aldrig förlåta way out west för att dom lät final fantasy spela i kyrkan och jag kan aldrig förlåta mig själv för att jag inte ställde mig i ösregns kön bara en liten stund tidigare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar