Sister Winter farewell

Och folk frågar varför jag väljer Berlin

Dig är den enda jag ska skicka vykort

Insåg för ett tag sen att två månader i Berlin också betyder två månader utan mannen i mitt liv.

Tur iallafall att Berlinarna är stora dog lovers och har med sig sina bebisar ungefär över allt. Då kan jag nog få klappa och hålla i lite koppel ändå, och så kan jag ju alltid blunda och låtsas att det är min svarta lilla lurv som är där och lever livet med mig.

Tisdagen som hade börjat så bra

Idag åkte jag till tandläkaren för något som jag trodde var bara en liten koll. Det visade sig att det vara en operation jag var där för. Så efter sprutor, nålandes och trådandes (vilket är ganska skönt, jag somnar alltid och vaknar lite generat av mina egna snarkningar) dregglade jag ut och skyndade till jobbet. Lite jobbigt kändes det. Jag hade ingen känsel eller kontroll över underläpp och höger kind utan dessa hängde lösa som fladderlappar = oförmåga att prata + att lunchen blev ipren och alvedon. Kassan diffade med tusen kronor och jag åkte hem och åt otroligt mycket mosad lax.

Om exakt en månad

En enkelbiljett till Berlin är bokad.

27 Maj lämnar jag Sverige.

Det är som om någon har injicerat bubbelvatten rakt in i blodet.

Kära stad, snart ses vi igen.

Helgen är inte till för bloggning. Men iallafall, jag jobbade, sov och firade att Mirran blev tjugo, dansade hela natten på en liten klubb stor som mitt vardagsrum och åt plätt-tårtor och drack rom.

Nu är det måndag och jag är ledig. Sitter och varvar Kid Cudi med Stravinsky och inväntar Mia för vi ska på utflykt.

Nu är vi så gott som där

Veckans lediga dag. Den bjöd på snö och regn så jag stannade inne och bakade bröd hela dagen.

Sen kom de två vännerna förbi igen. Vi åt brödet, suckade åt regnet och hade ett berlinmöte som gick alldeles ypperligt. Bestämde att vi måste gå på zoo, att vi ska ha med oss basketboll och påsar med mjöl och så visade Liene givnaste soundtracket.

Låt oss planera ett rån

Sprang på en WOW affisch idag. Jag var redan väl medveten om deras rätt så fantastiska bokningar, men, som för att strö salt i såren, så ser jag också att just både Real Estate och The Tallest Man On Earth ska dit. Liksom kom igen. Ska nog ta ledigt den helgen ändå och hoppas på att det sker ett under.

Bästa medicinen för måndagsångest

Idag kom Liene och Mirran över på lite banana pancakes, och som om deras besök inte vore nog så hade de också presenter.

Av Liene en världens godaste delicatoboll som hon handlat för sina sista kronor (eh, en boll fylld av kärlek eller vad?)

Av Mirran en puss i bildform som jag kan titta på när som jag känner att jag modet sviktar lite.

Så himla bra vänner.

Pussen:

Det finns inget ont som inte har något gott med sig

Har tappat bort en av bibliotekets cd-skivor,så var tvungen att gå in på cdon och köpa en ny. Därför, för att tjäna in lite på frakten, var jag ju också tvungen att be dom skicka mig The Tallest Man On Earth's The Wild Hunt och Real Estates' självbetitlade.

På så sätt känns inte heller borttappningen fullt lika jobbig och onödig.

Den som ser vem han är lik får en tia.

Dock måste du varit i Åre för att veta.

God lördag kära ni

God natts sömn, uppstigning med tuppen, duschning, frukost. Jag är redo.

Ska jag åka och ställa mig i skopankön.

Lite nervig dock. Sist gjorde jag av med 500 på tavlor och ytterligare några hundralappar på kläder. Får-inte-komma-upp-i-köp-ruset!

Smilgropekramp och tinnitus

Det är fredag och jag har jobbat i tretton timmar, det blev ''näst-kassarekord'' på cafet och jag var ensam mamma på ungdomsgården. Nu ska jag sova som stocken. Sen jobba lite till, sen fest.

*ögonen går i kors*

*nästansover*

Torsdagmorgon

Godast just nu:

Hjortron smoothie

Mandelskorpor med ost och orange curd som doppas i te

Har degat i soffan och snaxat på mitt ''godast just nu'' och lyssnat P3 hela morgonen. Men nu ska jag på yoga. Blir så harmonisk på jobbet sen då.

Apropå glass

Ungefär en av världens bästa bloggar:

www.glasskoll.se

Glass och handboll och allt blir som förut

Idag efter jobbet gjorde jag och Liene vad ungefär alla stockholmare gör när de har en ledig eftermiddag och vill vara lite citymysiga - åt glass i kungsträdgården. Med solglasögonen på, såklart. Vi diskuterade dumma (som i pantade) människor och framtiden och vi kom än en gång fram till att Berlin kommer att bli fantastiskt och att det är tur att dom vi åker med är smarta.

Sen åkte jag på handbollsträning. Förstagången jag rörde en boll, och framförallt, rörde på kroppen på ungefär ett år. Mina arma lemmar skrek och efterlös muskler.

En dag ska någon av er bli min man

Tittar på filmer där tärnabypojkarna åker snowboard. Blir åter igen över huvudet förälskad. Bestämmer mig för att viga mitt liv åt snön så att jag har en chans att bli en del av gemenskapen.

Jag ser hur jag blir en i gänget. När dom skrattar skrattar jag, när det diskuteras hopp och rails nickar jag (om än helt oförstående om vad det egentligen betyder) och säger ''Mata'' och när någon ramlar ropar jag ''uuuh'' och skrattar rått i kör med de andra.

Jag är väl medveten om att jag alltid skulle vara det tredje hjulet. Jag skulle vara den som åker själv i liften, som ingen väntar på i backen utan som jäktande skyndar efter, och jag skulle vara den som under busandet (typ åka skateboard jättefort inomhus, liksom ihh!) fascinerad står bredvid och fnittrar. Men det duger fint för mig.

Dom verkar ha så kul. Och är så duktiga. Åh.

Torsdag och föralltid svarta naglar

Idag har jag gassat (nästan) i solen på åhlens tak med Hanna,

varti på bullboden och fikat och läst ut ''döden och pingvinen'' ,

köpt starksprit till lördag och sedan tappat kassen så allt bara blev glas samt varit på ett över tre timmar långt wayneskoncept-möte tills jag nästan somnade.

Nu måste jag skriva på ett kontrakt som säger att jag inte får ha på mig svart nagellack när jag jobbar. Det kommer aldrig gå, inte en chans på miljonen. Funderar på att slarva i signaturen och glömma ett a. Då är det någon Erik som inte får ha nagellack på sig. Synd för honom.

---

Liene är hemma igen. De två senaste dagarna har jag hängt i hennes lila svampmålade rum, ätit asiatisk kokkonst och åter fått se henne ligga utslagen på köksgovlet, och det har känts så fulländat och bra att jag är säker på att att hon kommer med våren och bättre tider.

Påsk

Den välbehövliga påskhelgen har varit här och det har påskats med släkten. Jag har gjort allt man ska göra: målat, ätit, letat ägg, gått otaliga promenader i ''det härliga vädret'', kommenterat talgoxen varenda gång den givit ifrån sig ett ljud, suckat åt mina tonåriga kusiner och ojat mig åt mina far/morföräldrars åldrande, läst bok på altanen, ätit mormors våfflor, spelat plump och haft Mad Men-maraton med påskägget på magen.

Nu sitter jag i tågets förstaklassvagn (min pappa lyxa) på väg tillbaka till Stockholm och jobb. Trots att jag är uppvilad och välgödd så känns det inte alls bra. Jag funderar på att hoppa av och sätta mig på första mötande tåg och sedan hålla tummarna för att det går till Åre eller kanske Berlin. Japan funkar också.

det är vår nu, så lilla blogg, låt oss göra ett försök till.